När sorg förlamat mig, när trauma gjort mig fastlåst, när saknad eller uppgivenhet gjort mig frånvarande, när hjärnspöken kidnappat min hjärna, när min låga självkänsla gjort mig rädd och orolig har minsta steg framåt varit som en orimlig ansträngning och för riskfyllt för att försöka sig på.

Det ännu ej lösta kan vara svårt att sätta ord på men kan ändå bli mer synligt genom uttryck i olika former. Berättelser, rörelser till musik, avslappning, skapande med färg, form och olika material är några exempel. Med bilder och arbete med språk och symboler kan det som ligger i det undermedvetna bli mer åtkomligt.